PROJECTS

TRIKKEN
Svensk Risoförening
Risokompis

VARIOUS LINKS

Coastline typeface
Backstage
MyFonts
Movies I've seen
Luc Devroy
citylikeyou
internal_affairs
David Lynch on cooking quinoa

PLAYLISTS

Workshop
Leisure
Fönsterbrädsjazz

SHORTSTORY

(In Swedish) texten som
ska pröva återkasta jaget
bakom snittet. ¥ou’re very
important and you have
very little to do. On the
seventh day god created
the internet och vi har
glömt bort hur det är att
vara personer och lärt oss
hur det är att vara
operativsystem. I framtiden
kommer det diskuteras
kring om det vi utför på
mobilen är en avbildning
av vår tanke, vårt jag eller
om det sker per
programmeringens
automatik. Livet är en
kvinna som inte kan
fångas. Och hon är livet,
den hela delade delen av
uppfattningen, min motpol
och grund till syn. Vem vill
gå på dejt med mig? :jag/nej
if (love recieved)
{ self is forgotten
}
else { låt himmelen revna
}
jag lägger mig ned på mattan och
låter känslorna komma. Vackla av in i
natten, fyll mitt hår med syrén.
Panna mot panna, en centimeter
från lycka. Men ett adjö.
Man bränner sig på kärℓek och kyler sig i sorg.
My soul is on µtorrent.
Everything is a collaboration.
If it’s not weird it’s not here.
The future self is a product of the past me.
A product of muscles abs abstract abstractionism ɐbsurdism.
Jag minns fortfarande kvällen då jag skrev till dig och när du svarade efter att du cyklat hem från mig.
Man ser ett enormt hav öppna upp sig i horisonten och människornas lek är vindens voltər i de glödande partiklarna som reflekterar sommarens sista ljusstrålar.
Men det finns inget kvalmigare än perfektion i längden och i vår lycka söker vi åter kaoset.
Det är sentimentets kaosteori. Men romantikern i mig ropar; hon ska ha en stjärnhimmel inuti sig, som jag kan undersöka i ensamhet.
Stjärnhimlen ska omfamna det som är vi och göra det som är jag lugnt. Och vi ska ligga på mattan i vår bubbla och kolla på varandra som barn igen.

Det ska vara första gången för andra gången. Jag ska vara hemma i det som är främmande. Jaget ligger inte innanför ögonen, det ligger trettio centimeter och lite till vänster nedanför huvudet. Motspelaren som passar in i den krokiga famnen säger mer om jaget än jaget själv.

(Ur Stäppvargen av Hermann Hesse)

Bokstäverna kom med ojämna mellanrum, svaga och otydliga och slocknade fort. Den som ville locka kunder med detta var inte vidare driftig, han var en stäppvarg, stackars karl; varför lät han sina bokstäver dansa här på muren i den mörka lilla gränden i stadens äldsta kvarter vid denna tid på dygnet, i regnväder, då ingen hade sina vägar hitåt, och varför var de så oläsliga, flyktiga, nyckfulla? Men stopp, nu lyckades jag utskilja flera ord i följd; de löd så här: